Hundbanans konditionstrappa prisbelönt som Egentliga Finlands mest imponerande samarbete

 

NTM-centralen i Egentliga Finland och Leadergrupperna i landskapet utsåg vid landsbygdsgalan den 25 mars Hundbanans konditionstrappa till det mest imponerande samarbetet under EU:s landsbygdsprograms period 2014–2022.

Det var Väståbolands Företagare som förverkligade projektet, som i närheten av Pargas centrum strävar mot höjden. Uppför backen av sidosten invid kalkgruvan går en konditionstrappa med 470 steg. Högst uppe finns en utsiktsplattform därifrån man kan följa med skeendet i kalkgruvan, beundra konstverket Kvinnan ur berget eller kika bort mot länktornet i Svalberga, Åbo.

Konditionstrappan startar vid Pajbackavägen i Pargas. Den får beröm inte bara för sin placering men också för belysningen, hur lång och bred den är och den bekväma steghöjden. Johan Kronberg, som var projektledare, ville att trappan görs så att den passar för alla.

– Här motionerar såväl pensionärer som idrottslag. Just med tanke på det valde vi 10 centimeter som steghöjd, så att var och en kan komma upp.

Koirabaanan kuntoportaiden alaosa.
Hundbanans konditionstrappa finns i Pargas.

Berget av sidosten var den rätta platsen

Tanken på en konditionstrappa föddes redan 2016. Kronberg hade då besökt Malmgårds konditionstrappa i Helsingfors och önskan om att få en liknande trappa i Pargas väcktes. Men det saknades både finansiering och en lämplig plats.

Men tanken hade slagit rot, och år 2019 läste Kronberg i en lokaltidning i Seinäjoki om en konditionstrappa som byggts med Leaderfinansiering. I Pargas saknades ändå fortfarande en plats, ända tills Kronberg tillsammans med sonen Jimmy fick upp ögonen för Hundbanans stenhög. Invid Nordkalks kalkstensgruva har man lagt upp en hög sten som är en sidoprodukt. Senast stenar lades på sidostenshögen var på 1950-talet.

Kronbergs beslöt att ta kontakt med Nordkalk, som äger gruvan. På Nordkalk blev Tarmo Tuominen intresserad av idén, och efter det gick saken snabbt framåt.

– Vi arrenderade området för konditionstrappan av Nordkalk, så vi fick ett eget område innanför gruvans gränser, berättar Kronberg.

Metsäistä maisemaa Koirabaanan kuntoportailla.
Från toppen kan du se hela vägen till Åbo.

Projektet förenade folk

Som projekthuvudman fick man Väståbolands Företagare. Hela budgeten gick ursprungligen på 200 000 euro, men i verkligheten kostade trappan omkring 200 000. Den enskilt dyraste detaljen var trappans räcke, för gruvan invid är 130 meter djup – det skulle vara ett långt fall utför sidostenshögen.

Finansieringen kom bland annat från Leadergruppen I samma båt – Samassa veneessä, som har skärgården som verksamhetsområde.

Avverkningen och schaktningen började sommaren 2020, och nästa år kunde man börja bygga själva trappan. Det blev en ansenlig mängd frivilligarbete, över 2 000 timmar. Projektet knöt nya band mellan flera aktörer, såväl ortsborsom föreningar och företag. Hösten 2021 kunde man slutligen öppna trappan.

– I samband med coronakrisen steg priset på trävaror mitt under byggarbetet. Det var en utmaning i sig, och vi sökte mera stöd från företagen. Men mest lyckat var kanske att vi fick med så mycket människor i projektet. Det var verkligen fint.

Mies seisoo kuntoportaiden välitasanteella.
Hundbanans konditionstrappa var Johan Kronbergs idé.

En ny sevärdhet i Pargas

Hundbanans konditionstrappa har på några år hunnit väcka intresse vida omkring. Den har flera gånger nått över massmedias nyhetströskel.

– Trappan har presenterats såväl i lokalnyheterna som i riksmedia. I en nyhetstext sades att Hundbanans enda dåliga sida är att den är så långt ifrån Helsingfors.

Enligt Kronberg kommer man både från Pargas och annanstans ifrån till trappan för att träna konditionen och för att träffa folk. Det har kommit en busslast motionärer ända från Hyvinge. Hundbanans trappa är känd inte bara för den goda motionen och den fina utsikten utan också för att man alltid hälsar på dem man möter där.

Det enda användarna har saknat är att man skulle få ta sin hund med i trappan – då det nu heter Hundbanan – men det är förbjudet av säkerhetsskäl. Motionärerna skulle också gärna träna vintertid, men då är trappan ofta liksom andra trappor stängd. I övrigt har trappan väckt mycket positiv respons.

– Det här är alldeles invid Skärgårdens ringväg och många tar en paus här på vägen till skärgården. Hundbanans motionstrappa är inte bara en motionsplats, den har också blivit en sevärdhet.

Pargas branddepå strålar i Lux Archipelago

Palokuntavarstorakennuksen julkisivu.

 

Brandkårshuset som byggdes 1907 invid Pargas kyrka hann falla i glömska i årtionden. Nu har byggnaden återfått sin glans i en Leaderstödd renovering och utgör ett av objekten som visas under Lux Archipelagoveckan!

Pargas frivilliga brandkår grundades 1894 Pargas första brandkårshus blev färdigt 1907, invid kyrkan. Men det blev snabbt alltför trångt och man beslöt 1926 att flytta frivilliga brandkårens verksamhet till invid brandkårshuset i centrum. Den gamla byggnaden blev förråd. År 1933 köpte församlingen den för att ha den som redskapsbod.  

Senare, på 1970-talet, tänkte församlingen riva byggnaden, och då vaknade hembygdsföreningebn.

– Hembygdsföreningen ville bevara byggnaden och nu är det föreningens egendom, om också på kyrkans tomt. Föreningen rekonstruerade då tornet enligt gamla ritningar och öppnade en FBK-utställning, berättar hembygdsföreningens nuvarande ordförande Lena Långbacka.

Det hopade sig i alla fall så mycket grejor att byggnaden i praktiken blev ett lager för frivilliga brandkårens gamla saker. Med åren började taket läcka och byggnaden förfalla också i övrigt. 

Nainen palokuntavarastosta kertovan näyttelyn keskellä.
Fredagen den 5 november visade Pargas hembygdsförenings ordförande Lena Långbacka utställningen för Leaderaktörer. 

Två Leaderprojekt

År 2018 började Pargas hembygdsförening iståndsätta den skyddade byggnaden som  ett Leaderprojekt med stöd från I samma båt – samassa veneessä. Budgeten för reparationerna var 62 000 euro och därav gavs 65 procent som Leaderstöd. De övriga finansiärerna var Svenska kulturfonden, Konstsamfundet, Martha och Albin Löfgrens kulturfond, Stiftelsen Gamla Malmen, Nordkalk och Lokaltapiola Sydkusten.

– Vattenskadorna var så stora att tornet var nära att rasa ihop. Byggnaden måste först stagas upp och tömmas. Sedan följde en hel del pappersarbete och sedan den egentliga renoveringen. Innertaket förnyades nästan helt, plåttaket helt och hållet. Ett sådant tak som det här är verkligen sällsynt, säger Långbacka.

Också golvet måste rivas helt, men en del av plankorna kunde man  återanvända. Hela byggnaden höjdes 15 centimeter och tornet fick nya fönster. Största delen av jobbet fick utföras av professionella, men ändå blev hembygdsföreningsfolkets och övriga frivilligas insats 250 timmar talkoarbete, bland annat med målning och grundning därförinnan.

Rapistunut rakennus, jonka seinän edessä rakennustelineet.
Bild: Pargas hembygdsförening.

Då man fick byggnaden färdig förverkligade hembygdsföreningen ännu ett Leaderprojekt.  Genom det skapades en utställning i branddepån, om branddepåns historia och Pargas frivilliga brandkårs genom tiderna. Hela budgeten för utställningen var 13 000 euro, av det fick man 70 procent som Leaderstöd. 

Hembygdsföreningen har fått mycket beröm av Pargasborna för sitt jobb. Sommaren 2021 slogs dörrarna upp och man har haft gott om besökare därefter. 

Näyttelyn esineitä. Palotorvi on kuvassa etualan vasemmassa reunassa.
Då brandkårshuset stod färdigt 1907 hade Pargas ett anspråkslöst telefonnät. En brandkårist som bodde på Malmen tog emot nödsamtalen och larmade sedan de övriga brandkåristerna genom att blåsa i brandhornet i brandkårshusets torn. 
Punainen hevosvetoinen koneruisku, jonka päällä kaksi palokypärää.
Samma år som brandkårshuset blev klart fick Pargas frivilliga brandkår en hästdragen brandspruta i gåva av brandhjälpsföreningen. Den kallades lekfullt för Tjocka Berta. Nu är Tjocka Berta en del av utställningen i branddepån.

Ljus i mörkret!

Det går alltid att titta in i brandkårsdepån genom glasdörren, och utställningstexterna kan man läsa eller höra upplästa på gården genom en QR-kod, så objektet är  tillgängligt när som helst. Det finns inte egentliga öppettider men vid behov kommer hembygdsföreningens aktiva och guidar. 

Nu pågår evenemanget Lux Archipelago. Under det hålls dörrarna öppna och byggnaden badar i festbelysning. Evenemanget fortsätter till den 21 november.

Palkuntavaraston rakennus iltavalaistuksessa.
Nu har byggnaden återfått sin glans i en Leaderstödd renovering och utgör ett av objekten som visas under Lux Archipelagoveckan! Bild: Lena Långbacka.

Rullskidbanan i Pargas erbjuder fart, men inte farliga situationer!

 

Leader I samma båt – Samassa veneessä rf ry beviljade stöd för byggandet av en ny rullskidbanan i Pargas. I somras har banan varit i stor användning, och de första nationella rullskridskoåkningstävlingarna fick också beröm. Förutom rullskidor och -skridskor kan banan också användas med traditionella skidor, eftersom den asfalterade vägen fungerar som bas för ett skidspår under vintersäsongen.

I september 2020 firade Finby Ski Center invigningen av Pargas rullskid- och rullskridskobanan. De mest ivriga hann njuta av banan i höstas, men i sommar har den varit i stor användning.

– Byggandet av banan varade hela sommaren, men det var värt det! Det är härligt att se hur bra banan har tagits emot, kommenterade Patrick Johansson, ordförande för Pargas IF:s skidivision.

Även i sommar utfördes mindre reparationer på den 2,6 kilometer långa bana, och i slutet av sommaren hade de första nationella rullskridskoåkningstävlingarna redan organiserats.

– Det kom folk från hela Finland och konkurrenterna gav mycket positiv feedback om banan. Banan är tillräckligt teknisk för tävlingar, men om du vill göra det lättare, kan du bara välja sektioner som inte har branta stigningar, säger Johansson.

Banan passar därför inte bara för tävlande utan även för nybörjare. Många har faktiskt vågat sig på rullskidor för första gången nu när de har en egen träningsplats för sporten.

– För många är det ett stort hinder om man måste åka skidor i trafiken, och det är därför rullskridskoåkning hittills har tränats främst av tävlingsåkare. Men det är tryggt att prova här, när det inte finns någon annan trafik eller farliga korsningar, förklarar Johansson.

Patrick Johansson seisoo rullahiihtoradan lähtöpaikalla seuran takissa.
Patrick Johansson, ordförande för Pargas IF Ski Division, är glad över att se hur mycket arbetet bär frukt. Det finns också fyra längdskidåkare i hans egen familj, som nu har bra träningsmöjligheter året runt.

Framför allt har det nya spåret förbättrat barns fritidsmöjligheter i föreningen. Tidigare hölls rullskidträning i trafiken, vilket innebar att de yngsta åkarna inte kunde vara med. Nu är träningen trygg också för juniorer.

Förutom rullskidor kan du också åka banan med rullskridskor. Den upplysta banan används dagligen gratis och det ska vara underhållas långt in på hösten.

– Banan kan också användas när det är våt. Den endast måste vara ren från löv och barrar, som ska borstas eller blåses bort på hösten, säger Johansson.

Foto: Pargas IF.

Asfaltering hjälper även på vintern

Asfaltering av banan förbättrar skidförhållandena även på vintern, eftersom när banan är plan, behövs mindre snö för att göra en bra bana. Dessutom bär asfaltbasen spårmaskinerna bättre, och snön smälter inte så lätt på asfalten. Redan i vintras kunde man åka skidor i Finby länge efter att spåren från andra håll redan hade smält.

I vintras samlades 4 400 kubikmeter snö vid startpunkten för det nya spåret, så man hoppas att skidåkningen kommer att ske redan i december.

– Nu hade vi en exceptionellt varm sommar, men högen ser fortfarande ganska bra ut. Om det går bra, kan vi göra en kilometer spår på snön.

Skidbacken på Finby Ski Resort har använts i mer än 20 år. Förra vintern var snöläget så bra att alla Finbys spår var i bruk. Från asfaltleden kan du åka skidor totalt nästan 15 kilometer. 

Latukartta.
Spårkartan. Det finns över 15 kilometer av skidspår i Finby.

Pargas IF har under flera år varit bland de 20 bästa klubbarna i Finland enligt Skidförbundets klassificering.

– Det är en ganska stor prestation när det finns mer än 300 skidklubbar i Finland, varav några når skidspår redan i oktober. Snöförhållandena har påverkat träningen mycket, men nu planar läget ut, då rullskidåkning fungerar bra som en träning inför skidsäsongen, kommenterar Johansson.

De senaste åren har Pargas IFs juniorarbete gett resultat, och nu finns det tillräckligt med spänning även på vuxensidan. Anni Lindroos, som representerar klubben, fick sitt genombrott förra säsongen vid finska juniormästerskapen. Det ses snart hur skidåkaren som tog med sig de två finska mästerskapsguld kommer att lyckas i vuxenserien.

En gemensam insats

Ilmakuvassa näkyy vasemmalla rullahiihtorata ja oikealla golfkenttä, väliin jää sinipohjainen padel-kenttä.
Flygsikten visar en skridskobana till vänster och en golfbana till höger, med en blåbaserad padelbana emellan. Bredvid banans utgångspunkt väntar 4400 kubikmeter snö.

Den totala budgeten för projektet var 60 900 euro, varav det offentliga stödet av I samma båt – Samassa veneessä Leader-gruppen var 39 600 euro eller 65%.

– Utan Leader-stöd hade detta inte byggts. Det hjälpte också att staden var så stöttande och lokala företag hjälpte oss också. På andra håll i Finland har liknande spår byggts på en trippelbudget, vet Johansson.

Rullskidbanan kompletterar Finbys annars mäktiga sportpalett. Golf, padel, frisbeegolf och terränglöpning finns i samma område. Den sista helgen i augusti kommer det nya spåret att fungera som utgångspunkt för SaaristoTrail -löpningsevenemanget.

Text: Janica Vilen
Översättning: Nina Maunuaho

Värme är ett trumfkort för potatisodlare i skärgården

Pontus Franzén traktorin kyydissä.

 


Mer än 70% av de finska tidiga potatisarna odlas i sydvästra Finland. Traditionellt
kommer årets första potatisar från skärgården redan i maj.

Beroende på vädret skördas tidigpotatis årligen i slutet av maj eller början av juni. De som är först ute på marknaden kan sälja den första frilandspotatisen för ett grossistpris på upp till fem euro per kilo. Efter den första skörden sjunker priset vanligen varje dag och under midsommarveckan är grossistpriset ofta mindre än en euro per kilo.

– Det är varmare i skärgården, så vi brukar sätta och ta upp potatis ungefär en och en halv vecka tidigare än på fastlandet. Det är vår enda konkurrensfördel. Annars är jordmånen ofta sämre och skiftena mindre här. Långa avstånd ökar produktionskostnader och rådjur och hjortar gör mycket skada, säger Pontus Franzén, en jordbrukare från Nagu.

Franzén har odlat gården i 13 år. Hans far som hade gården tidigare började odla tidigpotatis i början av 80-talet.

– Nu är arealen med tidigpotatis cirka 7,5 hektar, men skörden varierar naturligtvis från år till år. Timo och Siikli odlas mestadels, men under de senaste åren har vi även provat odla Colomba och Avanti.

Förutom tidig potatis har Franzéns gård spannmål och skogsbruk – och många känner till deras skärgårdslimpa som säljs under namnet Björkdals delikatesslimpa.

Pontus Franzén har studerat till agrolog, men arbetet på gården har hjälpt honom att utvecklas som jordbrukare mer än studierna.

Mycket beror på vädret

I år började Franzén sätta sin tidiga potatis den 26 mars och de sista potatisarna sattes den 16 april. För närvarande är fälten täckta med plast och fiberduk. När plasten tas bort börjar den mödosamma fasen. Om det blir nattfrost i maj måste man vara beredd att frostbekämpa.

– Förra året vakade jag 16 nätter. Jag var riktigt trött, när jag var tvungen att arbeta igen på morgonen, efter en vakad natt. Men något år har det bara varit en kall natt i maj. I tidigpotatisodling beror arbetsbelastningen verkligen mycket på vädret, förklarar Franzén.

Frostbevattning baseras på det faktum att vattnet är varmare än luften. När vattnet träffar fiberduken och fryser till is så frigörs värme. Trots att islagret på duken blir tjockt så klarar sig den underliggande växtligheten.

Om det blir frost, får Franzén ett larm i telefonen.

– I detta arbete har jag redan lärt mig att tolka kvällens väder. Ofta betyder en klar och lugn kväll frost, säger han.

Å andra sidan kan värme också öka behovet av att vattna. Under vissa år har det varit stor brist på vatten.

I år utfördes sättningssarbetet på Pontus Franzéns gård från 26 mars till 16 april. Franzén får hjälp av sin familj, men under upptagningen anställs vanligtvis några lokala skolelever för sommarjobb.

Tidig potatis sysselsätter året runt

Även om den mödosammaste fasen av tidig potatisodling är över efter skörden, har Franzén tillräckligt med arbete för hela året. Efter att ha tagit upp den tidiga potatisen, sås skiftena med fånggröda. Franzén tycker att oljerättika är det bästa alternativet.

– Det kommer att sås i juli. När den växer använder den näringsämnena som finns kvar i jorden. Starka rötter luckrar upp marken och samtidigt förbättras vattenhushållningen inför nästa års odling. I oktober krossas växterna – allt lämnas kvar på fältet, ingenting tas bort. Fälten plöjs sedan, så att näringsämnena kan användas igen nästa år, förklarar Franzén.

Dessutom odlas utsädespotatis på Franzéns gård. Den skördas på sensommaren. På hösten måste man sortera och lagra utsädespotatis. Och vid jultiden börjar förgroningen av nästa års potatis.

– Jag började förgro de första potatisarna i år vid juletid. Vanligtvis gör jag groning i tre eller fyra omgångar eftersom sättningen också görs i steg. Förgroning är en av de viktigaste faktorerna förframgång. Om du förgror för mycket kommer det att växa snabbt men skörden blir dålig. Lagom är bäst!

På Franzéns gård är arealen med tidigpotatis cirka 7,5 hektar.

Det finns många saker att tänka på i skärgården

I skärgården är odling av tidigpotatis fördelaktig tack vare värmen från havet. I maj har fastlandet ofta kallare nätter än skärgården. I skärgården försvåras dock odlingen av dimma, utmanande mark, långa avstånd och hjortdjur.

–  Nagu har lerjord, sandsluttningar och gammal havsbotten. Vi odlar gammal havsbotten och sandmark här. Sand är mycket lättare, särskilt om det regnar mycket. När man odlar gamla havsbotten är det väldigt viktigt att marken ibland fryser. Om vi inte längre har kalla vintrar, får vi problem, säger Franzén.

Hjortdjur, å andra sidan, gör arbetet svårt inte bara genom att de gräver upp potatis utan också genom att de söndrar fiberduk och plast där de går fram. Om det inte vore för djuren kunde samma fiberduk användas i upp till fem år och plast ännu längre. Återvinning av fiberduk och plast medför också extra kostnader, eftersom taxorna är höga när återvinningsföretag hämtar plast från skärgården.

Närheten till havet i skärgården betyder också att man måste tänka på miljön.

– Det viktigaste är att bevattningsvattnet samlas in. Vi har placerat bevattningsdammar och pumpar mellan åkrarna och havet så att allt bevattningsvatten återvinns. Vi använder samma vatten om och om igen, säger Franzén.

Förgroning av potatis börjar vid juletid och sättning i slutet av mars.

Olika marknader

Även om det är jobbigt att odla tidig potatis, gillar Franzén utmaningarna.

– Om en mycket bra skörd erhålls överallt, kommer för mycket tidigpotatis att finnas på marknaden samtidigt, vilket dramatiskt sänker priset, förklarar Franzén.

Förutom den inhemska marknaden övervakas också den svenska marknaden noga i skärgården, eftersom svensk färskpotatis ofta kommer in i butikerna ett par veckor tidigare och priset redan är riktigt konkurrenskraftigt i slutet av maj.

– Förra året var ett undantag. Det var mycket frostskador i Sverige och dessutom gjorde coronan det svårt att importera potatis. Därför var den inhemska tidigpotatisen efterfrågad förra sommaren.

Franzéns potatis kommer till butikerna via grossister. De säljer bara direkt till ett par lokala butiker. Förutom sin egen gård övervakar han också utvecklingen av tidigpotatisodling och marknaden i MTK:s potatisutskott.

 

VISSTE DU?

– Finländarna äter i genomsnitt 50 kilo potatis per person per år.

– År 2020 odlades cirka 21 000 hektar potatis i Finland. Av dessa var 800 hektar tidigpotatis.

– Potatisen kommer från Peru. Till Finland kom den först på 1760-talet, man började odla tidigpotatis 

först på 1930-talet.

– Potatis innehåller C-vitamin, kalium, magnesium, fiber och kolhydrater.

– Potatisen är laktosfri, glutenfri och nästan fettfri.

– Potatis har ett mindre koldioxidavtryck än till exempel ris eller vete.

 

Text: Janica Vilen

Översättning: Nina Maunuaho