Har du funderat på att ansöka om investeringsstöd från en Leadergrupp? Kolla på videon in tipsen om hur processen lyckas!

 

Projektet Mera liv i investeringar utredde vad som främjar eller fäller föreningarnas investeringsprojekt. 

Leader I samma båt – Samassa veneessä föresatt sig att utreda hur det gått för investeringarna som finansierats under åren som gått. Via utredningen fick man rikligt med viktig kunskap som hjälper till då man ger råd åt nya sökanden. 

De viktigaste punkterna samlade man också i en video som ger goda tips om hur man ansöker om finansiering och hur man planerar projekt. 

Undersökningen omfattade intervjuer med tolv föreningar som har genomfört ett investeringsprojekt. 

Då ett projekt är över hör vi vanligtvis inte mera just något om det. Vi ville utreda vad som sker efter projektet. Vad har fungerat, vad inte? Hur kunde man utveckla ansökningsprocessen och hurudant stöd behövs, berättar Sara Söderlund som gjort undersökningen. 

God arbetsfördelning lönar sig 

Ju flera talkoarbetare som finns att tillgå, desto bättre klarar man sig i allmänhet, både under projekttiden och efter den. Det lönar sig alltså att försäkra sig om att tillräckligt många människor engagerar sig, så att inte någon kroknar under arbetsbördan. 

Många tyckte att ansökningsprocessen är jobbig och komplicerad. 

Föreningarna gav en vink om att det lönar sig att välja till exempel tre olika ansvarspersoner i föreningen. En sköter kontakten med Leader, en annan sköter penningtrafiken och en tredje byggandet. Om man är ensam projektansvarig får man bära ett stort ansvar och ensam sköta om många ärenden, säger Söderlund. 

Många föreningar har haft stor nytta av att bland sina medlemmar ha olika branschers proffs vilkas kunnande har kommit till sin rätt i talkoarbetet. 

Projektens aktörer ser det också som viktigt att man reserverar tillräckligt med tid för planering. 

Det lönar sig att planera investeringen så att det behövs så lite service som möjligt, preciserar Sara Söderlund. 

Föreningarna som varit med har till exempel byggt byagårdar, festlokaler, en hundpark, en väderkvarn, en minigolfbana, en ungdomslokal, ett museum, en brygga och en utescen. Ett projekt som lyckas väl medför ofta många slags positiva följder. Till exempel byggandet av

en hundpark i Gustavs sammanförde människor som efter projektet aktivt har ordnat evenemang och planerat också nya investeringar. 

Oftast är det föreningar med många medlemmar och väl inkörd verksamhet som inleder investeringsprojekt, men det har också grundats nya föreningar för ändamålet. Somliga föreningar har redan genomfört flera projekt då de har fattat galoppen i processen. 

Enligt Sara Söderlund lönar det sig att vara i kontakt med Leadergruppen genast då idén har fötts för att projektet skall löpa så smärtfritt som möjligt. En välgjord projektplan hjälper bland annat då man gör kostnadsberäkning och då man ansöker om tilläggsfinansiering från annat håll. 

Det lönar sig också att hålla bokföringen up-to-date under hela projektet så att inte slutskedet blir så tungt, instruerar Söderlund. 

 

Text: Janica Vilen 

Översättning: Mathias Luther

Foto: Sara Söderlund

Video från Outdoor Leader tipsar om utfärdsmål

 

Videosnuttar som gjorts inom Outdoor leader-projektet ger glimtar av friluftsleder där man kan fotvandra, springa, paddla, cykla eller ta sig fram hinderfritt och avspänt i den finska naturen. 

Finländska Leadergrupperna som deltar i det internationella Outdoor Leaderprogrammet har publicerat videofilmer från de intressantaste utfärdsmålen inom sina respekrive områden. Via filmerna kan man se till exempel i Kuhankuono, Harjureitti (”Åsleden”), Tammireitit (”Eklederna”), Sammallahdenmäki,  Pinkjärvis och Vähäjärvis frisbeegolfbana eller  hur naturstigarna ter sig vid Masugnsträsket, Senatsberget, Vähä-Tulejärvi, Lautatarha eller Vaskio.

Det har också klippts ihop en sammanställning av filmerna från alla olika områden. De lokala filmerna publiceras lördagen både Haloo maaseutus sidor och i Leadergruppernas egna kanaler.

Fixa lederna med hjälp av projektet!

Outdoor Leader är ett projekt som är gemensamt för nio Leadergrupper, avsett att inspirera lokala grupper att utveckla vandringsleder och friluftsområden. Att turista i närområdet och att röra sig i naturen har blivit allt mera populärt, men coronavirusets ankomst medförde att besökarantalet de mest kända rutterna ökade explosionsartat.

Skärgårdens Ringväg och i Kuhankuono har det tidvis varit rusning, säger Jouko Parviainen som är projektchef för Outdoor Leader.

Projektet börjar inte självt röja några stigar. Meningen är i stället att sammanföra aktörer i branschen. Många saker löper bättre nätverken är i skick.

– Alla områden har sina egna aktörer, särdrag och utmaningar. Bland deltagarna finns byaföreningar, scouter, turismföretagare och andra. Alla har nytta av nätverket det väl har skapats. Våra kurser har sammanfört människor med färska ideer med folk som varit i branschen i årtionden. man har fått en bra idé är det mycket lättare att förverkliga den om någon kan berätta om sina egna erfarenheter och hjälpa andra att hitta rätt, förklarar Parviainen.

I augusti 2020 utbildade naturfotografen Erkki Kallio naturguider på leden Harjureitti. Kurserna ordnades av Leader Jokivarsikumppanit (”Kumpanerna längs ån”) och Leader Pyhäjärviseutu (Pyhäjärvitrakten) som en del an Leader Outdoor. På bilden ses guiderna beundra en tallört.

Internationellt samarbete öppnade ögonen för det unika 

Fem grupper från Egentliga Finland, en från Satakunta, en från Syd-Österbotten och två från Sverige är med i Outdoor Leaderprojektet. Projektarbetsgruppen hann göra ett studiebesök i Sverige innan coronan kom. Rauni Halonen som är projektansvarig inom Leader Pyhäjärviseutu (Pyhäjärvitrakten) är mycket nöjd med resan.

Ibland måste man åka längre bort för att förstå att man också själv har ett riktigt fint objekt. Det var roligt att se det svenska sättet att göra saker. Där var de verkligt stolta redan för en tre kilometers led och marknadsförde den stort. Vi har 30 kilometer likadana leder och ändå säger man ibland att vi har nu bara en sån här liten led, skrattar Halonen.

Jouko Parviainen beundrar också den svenska marknadsföringen.

– De hade ett projekt som heter Edible Sweden. Fyra stjärnkockar gjorde en meny baserad naturens råvaror, och den serverades tolv orter i Sverige. Det var en stor succeoch det skrevs omkring trehundra artiklar om det runt om i världen, berättar han.

Efter studieresan började man febrilt fundera hur man kunde tillämpa idén i Finland.

Det kunde till att terrängcyklister skulle köra från plats till plats, och varje ställe skulle de närmat som baserats lokala råvaror och traditioner, och de skulle höra historier ur den lokala kulturen. Det skulle bli en riktig Bike Menu, fortsätter Parviainen.

Med elcykel hinner man uppleva mera! På elcykel får man motion i friska luften och i fina landskap på ett miljövänligt sätt utan att färden blir för tung. Här är det Rauni Halonen, projektansvarig för Pyhäjärviseutu, som bekantar sig med elcykel.

Paketera, namnge och marknadsföra 

Det lönar sig enligt Parviainen att satsa ordentligt att paketera, ge namn och marknadsföra.

Den som är semester vill ha upplevelser, det lönar sig att tänka noga över vad man kallar sitt objekt. Området man marknadsför måste också vara tillräckligt stort. Om det till exempel gäller cykling ryms skärgården, Egentliga Finland och Satakunta alldeles bra inom samma område och erbjuder rikligt med sevärdheter, säger han.

Under ett projektseminarium i februari diskuterade parterna i projekten vilka möjligheter cykling ger.

– Ett femtiotal personer hade mött upp och resultatet var utmärkt. Man måste ha såna träffar för att saker skall avancera. Mera sällan föds något nytt bara genom att man ger sitt telefonnummer, det behövs just såna här evenemang, säger Rauni Halonen.

Taina Simola från Leader Jokivarsikumppanit (”Kumpanerna längs ån”) och Rauni Halonen från Leader Pyhäjärviseutu (Pyhäjärvitrakten) är glada över samarbetet över landskapsgränserna som projekter fött fram.

Alla vinner samarbete 

Jouko Parviainen har jobbat med turism i Saariselkä och sett vad den lyckade lanceringen av brandet Lappland medfört.

Först konkurrerade alla slalomanläggningar med varann om turisterna. Också de stora hotellen och de små programservicebolagen var i luven varann. När alla insåg betydelsen av samarbete vann de också alla det, minns Parviainen.

Outdoor Leaderprojektet utvecklar bland annat vandringsledernas smidighet, servicenivå, marknadsföring och produktutbud. Samtidigt försöker man göra lederna mera kända, trygga och internationellt gångbara.

– Vi har rätt god infra men servicen fattas. För att lyckas behöver vi ett nätverk som betjänar turisten, och det åstadkommer vi inte utan ett tätt samarbete mellan  till exempel  inkvarteringar, guider, cykeluthyrning och cykelservice, efterlyser Parviainen.

Fastän det är de som arbetar med rutterna som är projekters målgrupp kommer dess frukter förstås också vandrarna till godo. Meningen är att resenärerna efter projektet skall ha nya möjligheter att uppleva naturen, lokala specialiteter och en god kundbetjäning.

Barnen studerar ivrigt läget i Östersjön!

 

Båtliv är en populär hobby för hela familjen, men speciellt i den yttre skärgården har det funnits överraskande lite program riktat specifikt till barn. Med stöd av Leader i Samma båt och kunnandet hos föreningarna i skärgården sökte man en lösning på problemet, och fann en riktigt elegant! 

Har du redan stött på Gäddan och gänget? De har ett pass för barn som kan tas med på rundtur i Kimitoöns och Pargas stads skärgård samtidigt som barnen bekantar sig närmare med Östersjön. Uppdrag som antecknas i passet kan man utföra på Örö, Iniö, Houtskär, Korpoström, Pensar, Brännskär, Stenskär, Gullkrona, Nötö, Bodö, Jurmo, Trunsö, Tunhamn, Vänö och Högsåra.

Medan föräldrarna navigerar kan barnen koncentrera sig till exempel på att spana in havsörnar. Dessutom har varje holme sina egna uppgifter som ger en stämpel i passet då man utfört dem.

Barnen lär sig inte bara miljöfrågor utan också skärgårdens kulturhistoria då de utför uppgifterna.

– På en ö får man veta varför man inte får kissa i havet, på en annan studerar man kartan och räknar hur många öar som har ”häst” i någon form i sitt namn. Skärgården har varit bebodd redan länge och med människorna så har också hästarna kommit till öarna. Vi hoppas att barnen genom uppgifterna lär sig att uppskatta och ta vara på både Östersjön och skärgårdskulturen, säger föreningsaktiva Pia Prost som deltar i projektet.

Passet från Gäddan och gänget får man bland annat på turistinformationerna i Pargas och i Kimitoön, på öarna och på Skärgårdscentrum i Korpoström. Alla mål är också tillgängliga med färja så man är inte tvungen att ha en egen båt för att göra upptäcktsfärden.

Barnen gillar Korpoström 

Barnen som besöker Knattelabbet är stolta över sina fynd. Sommarens ovanligaste var en vattenskorpion. Vanligare är blåmusslor, tångräkor, maneter och trollsländans larver. Foto: Erika Silventoinen.

Korpoström är ett av de bästa målen för barnfamiljer. Förutom att man kan simma och röra sig i naturen kan man hoppa i en skärgårdsforskares stövlar i Knattelabbet som finns i Skärgårdscentret. Knattelabbet som nu fungerar för femte sommaren har vissa favoriter bland uppdragen, men en del byts också ut varje år. En favorit är Åbo Akademiforskarnas akvarium som står på Skärgårdscentrets gård. I det har knattelabbets besökare kunnat lägga fynd som de fiskat upp ur havet.

– I sommar följde vi med stort intresse sandstubbar i akvariet. En byggde rentav bo i akvariet, men fick inte någon familj. Dessutom fick vi småspigg och vitfingrad brackvattenskrabba i akvariet. Tångräkor fastnar nästan i varje håv, berättar Erika Silventoinen som ansvarar för Knattelabbet.

De små forskarna har också fått studera till exempel algläget och kvaliteten på havsvattnet.

Erika Silventoinen ansvarar för Knattelabbets verksamhet.

Bli bekant med fiskarna 

Barnen tas alltid i beaktande i Skärgårdscentrets utställningar. Under 2020 och 2021 har man en utställning som heter Piscatus – fisken och människan. Utställningen berättar historier om världen under vattenytan och om stränderna. Visste du till exempel att människor åt fisk och skaldjur för 500 000 år sedan? Utställningen ger också en god uppfattning om yrkesfisket och hur det påverkar tillståndet i havet.

– Favoriten på den här utställningen är en fem minuter lång videofilm som heter Fiskens sinnen. Den har charmat besökare i alla åldrar, säger Anna Franzén som är informationsansvarig på Skärgårdscentret.

Anna Franzén.

Filmen som går på tre språk berättar bland annat att fiskar har sinnen för syn, hörsel, känsel, lukt och balans. Somliga fiskar har rentav ett bättre färgseende än människor. Fiskar kan se också ultraviolett ljus som är osynligt för människor.

Å andra sidan kan fiskar se bara omkring en meter bort och fiskögon kan inte reglera mängden inkommande ljus. Därför blir fiskar blinda om man lyfter dem ur vattnet. Fiskar har sina öron inne i huvudet. De uppfattar låga ljud bättre än höga. En del av fiskarna jagar sin mat med hjälp av luktsinnet.

De kan också känna lukten av fara, till exempel olja eller rentav svetten på fiskarens hand. Med en rad känselnerver i sidan kan fisken känna vattnets darrningar. Fiskar känner också beröring och smärta.

Förutom utställningssalen och Knattelabbet finns det också en restaurang, ett hotell, en gästhamn och en butik i Korpoströms Skärgårdscentrum.

– Folk är alltid så nöjda med att vi har roliga och lärorika sysselsättningar för barn. Nätterna blir lugna och barnfamiljer övernattar gärna här, säger Franzén.

Ett mål, flera projekt 

Biosfärområdets och FÖSS föreningsaktiva Pia Prost: ”Det har varit ett nöje att genomföra de här projekten då så många olika människor deltar”.

Det har genomförts många projekt de senaste åren för att utöka barnfamiljernas aktivitetsmöjligheter. Gäddan och gängets pass med sina uppgifter har skapats inom Leaderprojektet, liksom knattelabbet, som ändå nu redan fungerar med annan finansiering. Också videofilmerna som ingår i Skärgårdscentrets utställning har producerats med Leaderstöd.

– För åtta år sedan anordnade Skärgårdshavets biosfärområde en idéverkstad för föreningarna i skärgården. Till slut antog FÖSS (Finlands Öar rf – Suomen Saaret ry) ansvaret för att utveckla Ö-expeditionen och Knattelabbet. Det första projektet hette Vår Östersjö och det andra Ö-expeditionen, berättar Pia Prost.

 

Text: Janica Vilen

Översättning: Mathias Luther

Hundparken i Gustavs sammanförde både hundar och människor

 

På måndagar, onsdagar och lördagar går det livat till i hundparken i centrum av Gustavs. Då träffas Saariston Koirakamut (”skärgårdens hundkompisar”) i  parken. Den har byggts med stöd av Leaderprogrammet och har sammanfört hundägarna och fött både det ena och det andra evenemanget.  

Gustavs mottog år 2016 ett initiativ från kommuninvånarna om att bygga en hundpark. Saken väckte genast entusiasm och föreningen Saariston Koirakamut ry grundades för att förverkliga tanken. År 2018 blev parken verklighet tack vare talkoarbete, privata donatorer och Leaderprojektet I samma båt.  

– Tidigare fick man köra ända till Reso eller Nystad om man ville hitta en hundpark. Den här har använts flitigt sedan den blev klar, berättar föreningens ordförande Sirpa Koskinen vid en hundträff i juli. Också Pia Backman, Eija Heikkilä och Ulla Hörkkö har kommit med sina hundar. 

– Här kan både hundarna och hundarnas ägare hitta sällskap och här är det lätt att vänja valpar vid att träffa andra hundar. 

Pia Backman, Sirpa Koskinen och Eija Heikkilä på hundträff.

Parken har separata delar för stora och små hundar. I allmänhet är alla på de storas sida, men om det blir riktigt trångt delar man på sig i olika läger. Mellan områdena finns en gemensam förgård som ger en passage till parken så att inte hundarna lyckas rymma.  

Föreningen fällde träden och och gjorde största delen av markarbetena som talkoarbete. Då man också lyckades få en lokal grävmaskinsförare med i talkot kunde man pressa ner kostnaderna för parken under 20 000 euro.  

Nya bekantskaper och händelser 

Ulla Hörkkö menar att hundparken har varit räddningen för hennes Berner sennenhund 

– Maikki var i början väldigt folkrädd, men här fick hon bekanta sig med folk i sin egen takt. Hörkkö talar leende med sin hund som nu springer och tigger klappar av alla besökare i hundparken. 

I hundparken har Brenner sennen-hunden Maikki lärt sig att lita på folk. Här kelar Pia Backman med henne.

Hundparken har också stått fadder för evenemang kring hundar, till exempel träning i rallylydnad. Rallylydnad är en aktivitet som passar för alla slags hundar. Den förenar element av lydnadsträning, agility och hunddans. Dessutom ordnas informella parkträffar, hundpromenader, föreläsningar, hundmassage, lopptorg för hundgrejor. Hundarna deltog till och med i Gustavs Pridefest.  

Hobbyn förenar 

Hobbyn ger också människor sociala kontakter. Mången sommarboende har blivit bekant med lokalinvånarna i hundparken. Vänskap har uppstått och via sociala medier har många stämt träff också utöver parkens officiella träfftidtabell.  

Hundparken frekventeras också av hundintresserade från grannkommunerna. 

– Vi bor i Tövsala. Det här är en verkligt trevlig plats. Cissi är en amerikansk bulldogg och därmed en muskelhund som normalt inte skulle ha tillträde till en hundpark. Men hit har vi ändå fått komma för Cissi har alltid kommit bra överens med de andra, säger Eija Heikkilä. 

Amerikanska bulldoggen Cissi gör bekantskap, övervakad av sin matte Eija Heikkilä. Normalt får inte muskelhundar besöka hundparker, men Cissi har alltid kommit så väl överens med andra hundar att porten till Gustavs hundpark har varit öppen för henne.

Vitaminspruta för aktivitetsparken 

Hundparken ligger i centrum av Gustavs i aktivitetsparken vid Vähämaankuja, där det också finns ett daghem, en lekpark, en plan för strandvolleyboll, en frisbeegolvbana med 18 delar, konditionsstigar, ett utegtym och en tennisplan som på vintern kan täckas med is för skridskoåkning och isspel.  

– Det här är en verkligt fin plats. Det finns parkeringsplatser, belysning och vatten, säger Pia Backman. 

Då man beslöt bygga hundparken var området till största delen buskage. Nu stöder de olika aktivitererna varandra och området har blivit snyggt och trivsamt.  

Hundparken ligger i centrum av Gustavs i aktivitetsparken.

Föreningen utvecklas ständigt 

Till Saariston Koirakamut hör trettio medlemmar och ännu flera hundar, för många familjer har flera. Verksamheten är vital och man är ständigt öppen för nyheter.  

– Härnäst önskar vi oss en egen simstrand för hundar. Det finns ju gott om stränder i Gustavs, men man kan inte ta hundarna till stränder fulla med människor. Hundarna borde ha en egen trygg och välplacerad strand, säger Sirpa Koskinen. 

Ulla Hörkkö pekar också  behovet av skräpkorgar. Det finns gott om stigar som hundarna gärna strövar längs, men då det inte finns skräpkorgar blir man tvungen att bära på hundbajspåsar flera kilometer.  

Hittills har alla medlemmar varit hundägare, men inget hindrar att man ansluter sig till sällskapet fast man inte har hund. Man kan ha haft hund men den har dött, och då kanske det är uppmuntrande att träffa andra hundar. Vissa hundägare umgås också gärna med barnfamiljer så att hundarna kan lära sig att umgås med småfolk.  

Gentsu och Emma möter alltid upp vid porten för att hälsa på såväl hundar som människor.

 

Text: Janica Vilen

Översättning: Mathias Luther 

Närmat i samarbete! Sommargästerna på Kimitoön får njuta av lokala lyxprodukter

 

På Kimitoön pågår ett Leaderprojekt kallat Närmat i samarbete. Avsikten är att göra utsocknes sommargäster bekanta med lokala producentrs delikatesser. Man kan behändigt beställa sina varor på nätet och plocka upp dem på Kimito torg på vägen till stugan.

Det finns närmat för många smaker på Kimitoön: jordgubbar, potatis och andra grönsaker, sylter, safter, bröd, groddade produkter och fisk. Längs idylliska byvägar finns små gårdsbutiker, och den lokala REKO-närmatsmarknaden har år för år blivit allt populärare. Men många sommargäster har haft svårt att hitta de lokala delikatesserna. Med tanke på det inledde man ett försök som skall göra det lättare att skaffa lokal mat.

I Foodhub kan man välja och betala sin mat på nätet och sedan plocka upp den färdigt packade butikspåsen på Kimito torg. Vad som erbjuds varierar utifrån skördesäsong. I maj var sparris störst, i juni rabarber, i juli ville folk ha jordgubbar och på hösten vill man bland annat ha svamp och honung.

Experimentet är en del av Kimitoöns eget Leaderprojekt som strävar till att öka marknaden för närmat. Projektansvariga Jonas Bergström och Stella Törnroth har fått med en handfull producenter och också lite kunder.

Nu är experimentet över och rapportskedet inleds.

– Vi har funderat på om man kunde hålla igång det här utan projekt framöver. Vi har tillsammans med Kimito byaförening redan funderat på tänkbart samarbete ifråga om försäljning och transporter, berättar Stella Törnroth.

I Nyland avhämtar man produkterna man beställt via samma webbsida vid självbetjäningspunkten på Knektbron, där man kommer in med hjälp av en kod som man får till sin telefon då man beställt. Verksamheten bygger på förtroende och det har inte förekommit missbruk. Också på Kimitoön har man funderat på ett helt digitalt alternativ.

Då man har analyserat resultaten av piloten håller man ett webbinarium vecka 43.

– Under webbinariet granskar vi erfarenheterna. Det är öppet för alla men riktar sig speciellt till sådana företagare och utvecklare som är intresserade av möjligheterna med webbhandel. Om man vill ta i bruk liknande system får man goda tips under webbinariet, berättar Törnroth.

Sabina och Torsten Ekholm vann guld i FM i mathantverk 2017 med sin sylt. Den är också en av produkterna i Foodhub. På bilden Jonas Bergström och Stella Törnroth som ansvarar för projektet Närmat i samarbete.

Transparensen viktig

För pilotförsöket valde man webbportalen ekompi.net som fungerat i Nyland. Dess fördel är framför allt transparens. Kunden ser då den beställer hur mycket av priset som går till producenten, vad som är skatter och vad som är försäljarens, alltså Foodhubs, andel. Till exempel kostar den lokala djävulssylten 6 euro i webbutiken. Av det får Foodhub 1 euro, producenten 4,26 euro och 0,74 euro är skatt.

Speciellt små producenter har gillat Foodhub. Till exemple JuuriHerkku säljer bara åtta bröd samtidigt, för produkterna säljs färska och Vuokko Nuorteva hinner inte grädda flera än åtta på en dag. Vanligen går alla åt. Däremot ser en odlare som dagligen för hundratals kilo tomater till butiken för försäljning kanske inte någon nytta med att sälja 30 kilo via Foodhub. Därför vill man gärna ha just hantverks- och lyxprodukter i sortimentet.

– Många deltar också för att de inte har någon egen försäljningsplats och satserna är för små för matbutikerna. En lokal groddproducent gick med för att slippa jobbet med marknadsföring. Det är ganska enkelt att skapa en webbutik men svårare att locka dit kunder, säger Törnroth.

Närboden – Lähipuoti säljer bland annat säsongens grönsaker och mathantverksprodukter invid vägen till Åbo. Enligt Samuel Engblom som sommarjobbar är det framför allt jordgubbar och färskpotatis som går åt i juli.

Konsumenten i centrum för matekonomin

Projektet Närmat i samarbete fick sin början då kommunen gått med i Egentliga Finlands gemensamma projekt KulTa. Projektet KulTa gäller information och syftar till att förbättra konkurrenskraften hos livsmedelsföretagen i Egentliga Finland genom att förmedla nyheter och skapa partnerskapsnätverk.

Enligt enkäterna bland konsumenter som projektet KulTa gjort köper människor närmat närmast för att de vill stöda lokala företagare. Helst köper man närproducerat i butiken, men det finns också intresse för alternativa distributionskanaler och för gräsrotsfinansiering av närmat.

– I projektet KulTa har vi bland annat utrett användningen av den vilda naturen. Det finns redan en kundkrets, men början på kedjan saknas. I våras skulle vi ha ordnat plockning av vilda örter, men coronan rörde till det, berättar Törnroth.

Inom Kimitoöns eget Närmat i samarbete-projekt ordnar man i höst en svampkurs.

– Våra skogar är fulla av god mat som man bara inte kan tillgodogöra sig. Många hittar kantareller och trattkantareller, men det växer också många andra svampar i skogen som duger till vem vet vad, säger de projektansvariga.

Närbodens egna jordgubbar växer på andra sidan vägen.

Smak, hälsa och miljövänlighet är trumfkorten

Också om folk säger sig uppskatta närmat så syns det inte speciellt mycket i köpbeteendet.

– Finländare är vana att handla i stora butiker där man får allt på en gång. Många tänker också på priset. Om en burk sylt kostar 2 euro på butikshyllan och 8 euro i Foodhub så är det naturligt att man överväger

sitt val. Närmat kan aldrig tävla prismässigt, men dess absoluta trumfkort är smaken, hälsosamheten och miljövänligheten då man inte gör långa transporter, konstaterar Jonas Bergström.

– Många närmatsprodukter är hantverksprodukter, alltså lyx – och det finns egna målgrupper för lyx ifråga om mat likväl som i andra varugrupper, tillägger Törnroth.

Produkturvalet i Foodhub varierar med skördesäsong.

 

Text: Janica Vilen

Översättning: Mathias Luther