Pargas satsar på vandringsterräng

 

I kommundelen Pargas har man under de senaste åren satsat på naturstigar och vandringsterräng. Pargas Ports rotaryklubb har gjort brygga, utedass och grillplats på Tjuven. Naturskyddsföreningen har restaurerat Munkvikens naturstig och Helena Särkijärvi leder som bäst projektet KuntaHelmi, som är inriktat på öarna Långholmen och Norrbyholmen.

År 2017 genomfördes ett Leaderprojekt kallat Pargas stigar. Då kartlades naturstigarna och fritidslederna på gamla  Pargas område och samtidigt som man granskade förutsättningarna för att etablera nya rutter. Rapporten från projektet listar en lång rad förslag på hur man kunde utveckla rekreationsmöjligheterna i Pargas natur.

Helena Särkijärvi som lett projektet är nöjd att man också börjat förverkliga idéerna.

– Till exempel ön Tjuven som ligger nära centrum var ett objekt i projektet. Nu har den lokala Rotaryklubben gjort en brygga, ett utedass och en grillplats där inom ramen för ett separat Leaderprojekt, säger Särkijärvi.

I projektet Pargas stigar tänkte sig också några statyer på ön, inspirerade av gamla folkliga berättelser: ett svin och en korv.

– Det har alltid funnits rivalitet mellan Pargasbor och Kimitobor. Enligt historien hade Kimitoborna i tiden knyckt Pargasbornas grisar, skurit upp dem just på den där ön och sedan flytt. Pargasborna hade bara kvar ingredienserna till korv. Därför började man kalla Kimitoborna för svin och Pargasbor för korvar. Om man satte upp statyer på ön kunde de väcka båtfolkets uppmärksamhet. Då de sedan kommer för att titta på statyerna får de höra den här roliga historien, förklarar Särkijärvi sin idé.

Ön har blivit flitigare frekventerad tack vare bättre faciliteter. Den är ett populärt utfärdsmål också under stränga vintrar då man kan vandra eller skida dit över isen. Sommartid behöver man en båt för att komma dit.

Tjuven är en liten holme inte långt från Pargas centrum.

Långholmen och Norrbyholmen utvecklas

Under 2018 gjordes också ett Leaderprojekt under vilket det planerades en naturstig till Norrbyholms ö. Förutom att man anlade en stig så snyggades också landskapet upp och man fick hyra båtar för dagsutflykter från Sollidens camping.

Nu är Norrbyholmen tillsammans med Långholmen med i projektetet KuntaHelmi, som också leds av Helena Särkijärvi. Det är ett miljöprogram som miljöministeriet har satt igång för att förhindra att den finska naturens mångfald utarmas.

– Avsikten är att sköta Långholmen som lund och vi planerar också bete där bara vi hittar betesdjur. Av marken är nästan 65 hektar stadens, berättar Särkijärvi.

Norrbyholmen för sin del är en under åtta hektars ö som i sin helhet har klassificerats som en på landskapsnivå värdefull vårdbiotop. Där finns en naturstig, visserligen fortfarande utan guidetavlor, och holmen betas av får.

– I år har vi igen slagit och röjt granbuskage för att inte området skall bli helt igenvuxen skog. Här finns en alldeles speciell biotop som varje år skall underhållas så att den bevaras. Avsikten är att ännu komplettera med ett utedass, en grillplats och ordentlig skyltning, berättar Särkijärvi.

Roger Gruner och Helena Särkijärvi har jobbat på Norrbyholmen.

Holmen har länge använts för rekreation och på 1980-talet var den så populär bland traktens ungdomar att man satte upp en skylt på stranden där det stod: Bara för ortsbor! Numera är alla välkomna.

Det största problemet nu med Norrbyholmen och Långholmen är hur man kommer dit.

– En idé som har kläckts är att vi målar speciella roddbåtar gula och kallar dem sundoler. Namnet kommer från Pargas sundet och gondoler. Man kunde tänka sig att man får hyra dem vid den lokala campingplatsen eller vid äventyrsgolfbanan i centralparken, beskriver Särkijärvi visionen.

Det är Pargasbon Marcus Lindström som har kommit upp med namnet sundol, och han ser att till exempel kajaker också kunde vara sundoler lika väl som roddbåtar.

I KuntaHelmiprojektet ingår att planera rekreationsanvändningen av Norrbyholmen och Långholmen, men pengarna för att förverkliga planera skall ansökas separat.

Norrbyholmen är en åtta hektars holme som bland annat skall skötas genom att man avlägsnar vassen kring den.
Lammen sköter om en del av Norrbyholmens landskapsvård.
Från Norrbyholmen har man en fin utsikt mot Paras högsta punkt, Vårdkasberget.

Munkvikens naturstig trampas flitigt

Munkvikens naturstig som går nära centrum är ständigt i flitig användning. Stigen som är ett par kilometer lång och går både över kommunens och församlingens marker är väl tillgänglig och rik på naturvärden. Längs stigen ser man vackra och välväxta nötbuskage, havsstrand och bäckars våta vindlingar där fåglarna hittar utmärkta boplatser. Därför får man speciellt om vårarna njuta av fågelsång längs stigen.

– Här har naturskyddsföreningen rustat upp miljön. Också den bänk som föreslogs i projektet Pargas stigar har dykt upp på stranden, noterar Särkijärvi.

Stigen utnyttjas mycket som närrekreationsplats, men också i skolornas och daghemmens miljöfostran. Också Gäddan och gänget har lämnat något för barnen att upptäcka längs stigen.

Det går bra att starta vandringen på Munkvikens naturstig vid Munkvikens simstrand.
Helena Särkijärvi ser man ofta på Munkvikens naturstig.
Gäddan och gänget har lämntat spår på Munkvikens naturstig.

Många objekt

Förutom de ovan nämnda objekten i kommundelen Pargas finns det till exempel tre vandringsleder över Lofsdals gårds marker med start vid Sattmarks kaffestuga. Den kortaste är 2,5 kilometer lång, den nästa 5,5 kilometer och den längsta 11 kilometer lång.

Om man från kaffestugan fortsätter lite vidare längs Skärgårdsvägen kommer man till Lenholms naturskyddsområde där dt finns en omkring två kilometer lång naturstig som går via ett fågeltorn. Området fick i höst Egentliga Finlands pris för Årets landskapsgärning.

På Lemlax gårds marker igen finns den 2,8 kilometer långa Blåbärsstigen och den 1,3 kilometer långa Lingonstigen.

– Namnen är nog träffande för stigarna går i torra skogar där det växer mycket bär, berättar Särkijärvi.

Lenholmens naturstig.

Text: Janica Vilen

Översättning: Mathias Luther